”The real problem of humanity is the following: we have paleolithic emotions; medieval institutions; and god-like technology. And it is terrifically dangerous, and it is now approaching a point of crisis overall.”

— E. O. Wilson

Denna efterforskning har pågått lika länge som jag har tvivlat på teknikutvecklingens goda intentioner och min egen plats i den. En del av den är säkert en ren fascination med vetenskapliga mysterier, kunskapens gränser, elektromagnetiska vågor, energiöverföring, speciellt den mellan människor – det som utgör våra relationer och som vi upplever som känslor. Att försöka skala ner den komplexa världen och vokabulären till det kristallklara tekniska språket har alltid varit tilltalande. Jag har rört mig mot det djupaste mörkret och den mest extrema avskärmningen för att undersöka vad som återstår när yttre brus har filtrerats bort.

Många stora författare har använt de precisa tekniska termer för att skala av språket, Houellebecq och Pynchon för att nämna några.

Med vissa av mina efterforskningspunkter har jag inte kommit långt. Liv har fastnat i det tysta och kalla. Hon hittar inga svar. I och med att jag skriver av mig själv, tar livet över skrivandet i perioder. Liv och texten lider av långa perioder av förlamning.

Det kosmiska filtret: Pyhäsalmi

Pyhäsalmi-gruvan i norra Finland sträcker sig till ett djup av 1 444 meter. På denna nivå reducerar urberget flödet av kosmiska partiklar med en faktor på över en miljon. Här nere, skyddade från kosmiskt brus, pågår den mest underliga forskningen– en fästning djupt inne i det finska urberget.

Termodynamik och känslor: Kaosets tryck

Gas definieras som det tillstånd där den inre energin har övervunnit materians förmåga att hålla samman. När en substans passerar sin kokpunkt uppstår en total befrielse; partiklarna rör sig i ett vilt, slumpartat kaos och erkänner inga gränser förutom det utrymme de ockuperar. Det mätbara trycket är resultatet av miljarder våldsamma kollisioner per sekund mot omgivande ytor – en ständig strävan efter expansion i ett slutet rum.

Sedan det som hände har mina känslor varit outhärdliga att vistas i. De är motstridiga, krockar, upplöses, förhöjer varandra i en stund och tar ut varandra i nästa. Ibland stannar jag upp och njuter av det inre oljudet – som en gejser gör känslorna sitt ständiga, outtömliga plopp, plopp. Oftast är det inte så.

De gula väktarna

Praxis att använda kanariefåglar som indikatorsystem i gruvdrift etablerades under sent 1800-tal på grund av en extrem fysiologisk specialisering. Fågelns andningssystem byter ut luft vid både in- och utandning, vilket gör den till en hyperkänslig sensor för toxiska, doftlösa gaser som kolmonoxid och metan. En fysiologisk reaktion hos fågeln utgjorde en kritisk varningssignal för evakuering. Systemet förblev en teknisk standard fram till 1986, då biologin ersattes av kisel och elektronik.

John Cage-effekten

Kompositören John Cage undersökte 1951 fenomenet absolut tystnad i ett ekofritt rum. Experimentet visade att tystnad är en biologisk omöjlighet; Cage registrerade två distinkta frekvenser. Den höga frekvensen var elektriciteten i hans eget centrala nervsystem och den låga frekvensen var ljudet av hans eget blodomlopp. Vi är våra egna störsändare; även i total isolering bär vi med oss kroppens oavbrutna brus.

Gruvans röst: Gruvgubben

Inom gruvmytologi finns gestalten Gruvgubben, personifieringen av bergets mekaniska vilja. Han varnar för ras genom att knacka i väggarna – ett fenomen som idag kopplas till mikrosprickor och spänningar i berg under extremt tryck.

Hannes
Hannes är Livs motpol, en människa som visar Liv att det går att existera i världen utan att ständigt kämpa mot den. Han är inte oemotionell, men han är fri från den inre storm som Liv bär på. Hans lugn är inte likgiltighet, utan en accepterande närvaro – och det är just det som gör honom så utmanande för henne.
För Liv, som har levt i ett tillstånd av ständigt motstånd (mot sig själv, mot omvärlden, mot det oförklarliga), är Hannes beviset på att det finns ett annat sätt. Han visar henne att logik och känslor inte behöver vara fiender, att man kan arbeta med mysterier utan att låta dem förtära en.